Under ett antal år har det friskt trummats ut att inom två
år är IPv4-adresserna slut. I takt med att två års gränsen har
flyttats framåt för varje år så har intresset aldrig väckts på bred
front. Tonen har dock skärpts sista två åren och nu är det
sannolikt inte två år kvar längre.
Ur Certezzas perspektiv har det varit viktigt att tidigt haka på
tåget för att både se och lära men inte minst att utifrån egen
erfarenheter kunna ge rätt råd inom ramen för vår verksamhet.
Därför var det med stor frustration som vi för ett drygt års sedan
insåg att det inte gick att hoppa på IPv6-tåget! Det blev en rätt
snopen reaktion när vi konstaterade att "Vår ISP är inte IPV6
ready". Hur rimmar detta med budskapet som trummas ut?
I tron att gräset var grönare på andra sidan så kontaktade vi fler
och fler ISP'er och kunde konstatera att gräset inte blev grönare
utom i några enstaka fall. Vi gjorde inte någon vetenskaplig
undersökning och absolut inte något statistiskt urval, men
granskade ändå ett 10-tal erkända ISP'er, varav några av dem främst
vänder sig till hemmaanvändare. Det senare i syfte att möjliggöra
att vi även kan köra IPV6 från våra klientdatorer kvällar och
helger. Resultatet var dystert, endast ca 30% kunde leverera IPv6.
Det är med andra ord inte så lätt att hoppa på IPv6-tåget, hur
gärna man än vill.
Vi bestämde oss i somras att gör en ny undersökning och kan nu
under hösten konstatera att det börjat ljusna något på himlen.
ISP'er som inte är fokuserad på hemmaanvändare börjar faktiskt
kunna leverera IPv6 i allt större utsträckning. Däremot är det
troligtvis år kvar innan en hemmaanvändare kan se tillstymmelsen
till IPv6.
När vi nu i skrivande stund faktiskt börjar kunna hoppa på
IPv6-tåget, hur skall vi agera? Givetvis måste vi tillse att all
vår utrustning, alla tillämpningar, tjänster etc faktiskt stödjer
IPv6. Självklart skall vi kravställa varje inköp, oavsett om det är
nätnära eller molnnära, att det finns stöd för IPv6.
Det flesta organisationer kan använda exponeringen som sin
huvudtes för att införande. Dvs att i första hand göra sig synlig
via IPv6 för primärt tjänster såsom namnservers, webservers,
mailservers etc. Sannolikt kommer lösningarna att domineras av att
ansluten utrustning kan hantera både IPv4 och IPv6, så kallad "dual
stack". Datorn som detta dokument är producerat på kommunicerar
aktivt både med IPv4 och IPv6 så det är verkligen ingen utopi utan
en realitet.
På lite längre sikt, kanske 3-5 år från nu, kommer det att finnas
tjänster som enbart är nåbara för dem som har IPv6 adresser varför
IPv6 även måste användas på klientsidan.
Med vetskap om att det inte finns någon plan B eller plan C utan
konvergeringen till IPv6 är ett faktum så är det högst rimligt att
varje organisation redan nu arbetar fram en plan hur IPv6 skall
införas med milstolpar som säger att organisationen skall vara
nåbar via IPv6 under 2011 och att under 2012 ha möjlighet att
adressera IPv6 adresserade resurser.
